Top·

Taglizit mgal tafransit : Diktat* nniḍen !

Taglizit mgal tafransit : Diktat* nniḍen !

Tafransit d tutlayt n Urupa, taglizit d tutlayt n Urupa. Yiwen-nsent ! Maca, tafransit tecrek-aɣ akked tmurt n Fransa s 132 iseggasen n temharsa, s imelyan n Izzayriyen i yessnen tafransit, s imelyan n Izzayriyen i izedɣen di Fransa. Yiwen ur izmir ad ikkes ayen illan, kan akka, s diktat amaynut n udabu. Di yal tamurt, [...] L’article Taglizit mgal tafransit : Diktat* nniḍen ! est apparu en premier sur Le Matin d'Algérie .

Tafransit d tutlayt n Urupa, taglizit d tutlayt n Urupa. Yiwen-nsent ! Maca, tafransit tecrek-aɣ akked tmurt n Fransa s 132 iseggasen n temharsa, s imelyan n Izzayriyen i yessnen tafransit, s imelyan n Izzayriyen i izedɣen di Fransa. Yiwen ur izmir ad ikkes ayen illan, kan akka, s diktat amaynut n udabu. Di yal tamurt, abeddel n ubrid di temsal timeqqranin issefk-as tiɣimit deg useqqamu aɣelnaw, issefk-as lmizan akked uḥezzeb. Mačči d diktat, d adham s uqerru. Ar ass-a, ur nesli awal sɣur wid d-inawlen tasertit-a (d aneɣlaf neɣ d wid illan nnig-s). Tutlayt taglizit i yeṭṭfen ass-a tasawent deg umaḍal, d tutlayt illan d assaɣ gar tmura. Aselmed-is illa si zik di tmurt n Lezzayer. Ma yessefks ad isnerni uselmed-is, d ayen ilhan i lǧil d-iteddun. Maca, taglizit ur teṭṭif taqacuct i lebda, ɣer sdat d taspanit akked tcinwat i yettaɣen annar, simal ɣer sdat. Tasertit n ‘’taârabt-taglizit’’. Ayen ur d-nnin wid d-issuffɣen tasertit-a n teglizit deg uɣerbaz d ayen iffren : aselmed n teglizit d abrid awezlan ɣer Abu Dhabi ! Tasertit-a d udem amaynut n tḥilet i d-ufan akken ad skecmen tasertit n taârabt-tinneslemt deg uqerru n Izzayriyen. Akken diɣ, inelmaden ad aɣen abrid n Qatar, Saâudya neɣ timura nniḍen n Wagmuḍ aârab. Neẓra akk, amur ameqqran n wid isedduyen ass-a tasertit n taârabt-tinneslemt di tmurt n Lezzayer, d wid yunagen ɣer Irak, Surya akked Maser di ṭṭrad-nni n Lezzayer. D Kharroubi akked wiyaḍ i yaɣ-iskecmen di tsertit n Néo-FLN deg ur d-neffiɣ ar ass-a. Ass-a, tasertit n teglizit ufan-tt d allal/moyen amaynut akken ad seksen Izzayriyen deg ubrid n tidderɣelt-nsen. Anida sarmeɣ tafat i yufiɣ lehwa tekkat. Tasertit n udabu n Lezzayer d tin n yiḍelli, d tin n wass-a. Ur illi wayen ibeddlen, ur illi di tiṭ-nnaɣ ad neẓẓad awal yas ass, neɣ ad nettarra awren ɣer tessirt. Maca, tidderɣelt tameqqrant tekkat sɣur wid nenwa ssnen. Ɣef temsalt-a n « teglizit neɣ tafransit », amur ameqqran deg-sen qqimen kan anida ttwaɣen : wa ad imil akka, wayed akkin, zun reglen-d iberdan, tergel-d tmuɣli, ikkes usegzi d usenqed. Amedya n Japu, Israël, China... Timura n umaḍal irefden iman-nsent deffir tallit deg ttwaɣent neɣ knant, zzewrent tutlayin-nsent d allal/amezwaru n tegrawla-nsent. Timura n Japu, Israël, Vietnam, China... sekrent tagrawla-nsent tadelsant akked tneflit s tutlayin-nsent. Ur d-rḍilen tutlayt swayes ara slemden tarwa-nsen, swayes ara slemden ijenyuren-nsen. Di tmurt n Lezzayer, i tiṭ n ‘’imussnawen’’ iwumi nesla ar ass-a, zun tefra temsalt, tutlayt n tneflit/développemnt n tmurt, d tamara ad tili d tutlayt taberranit : d tafransit neɣ... d taglizit. Yiwen seg-sen ur d-irri tamuɣli-s ɣer tmurt-is, ad iẓer llant tutlayin n Izzayriyen i yemgaraden akked taârabt lfusḥa i yessentay irennu udabu si 1962. Di tmurt n Lezzayer llant tutlayin iddren, tamaziɣt akked darǧa, i yettnaɣen yal ass akken ad afent amkan di tmurt-nsent. A ne pas rater Des Tunisiens dénoncent les propos de Tebboune et réaffirment l'attachement à la souveraineté de la TunisieÉlection d'une femme à la présidence de l'APN : une première dans un scénario sans suspenseAlgérie : la justice prononce la dissolution du CnapesteDi tmurt n Lezzayer llan imussnawen ifehmen tamsalt, maca ass-a susmen, ur sen-iǧǧi udabu tardast n tamasit/responsbilité akken ad ldin asalu amaynut i tmurt, win ara inejren abrid issuffuɣen. Tutlayin akk n umaḍal lhant akken ad ldint tibbura ɣer tmura nniḍen. Maca, taneflit n tmurt ur tezmir ad terfed tamurt ma yella s tutlayin tiberraniyin. D ayen ibanen, maca ur iqqim wawal di tuttra-nni : « normalement ad ddun lecɣal akka... ». Lemmer teddunt temsal ‘’normalement’’, tili ur ittili parti unique FLN si 1962, ur ittili yiwen sandika, ur tettili l’arabisation n tidderɣelt, ur ittili ukabar n Ali Belhadj, ur ittili diktat ‘’taglizit deg umkan n tefransit’’. Lemmer neḥsa... Aumer U Lamara Timerna / Notes : * Un diktat (ou dictat) désigne une décision, un traité ou une exigence absolue. Il s’agit d’un ordre imposé de force par un parti puissant sans qu’aucun débat ou refus ne soit possible. Vient d’un mot allemand signifiant « chose dictée » (Was diktiert wird) ou « ce qui est ordonné » (Was auferlegt wird).

This is a summary. Read the full article at the original source.

Read full article at lematindalgerie